IBS är ett syndrom som går under många namn: spastisk kolon, irritabel kolon, slemhinnekolit, spastisk kolit. Det är ett separat tillstånd från inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och är inte relaterat till andra tarmtillstånd. IBS är en grupp tarmsymptom som vanligtvis förekommer tillsammans. Intensiteten hos symtomen kan variera, men de uppträder vanligtvis tre dagar per månad och håller fast i minst tre månader. I vissa fall kan IBS till och med leda till tarmskador. Lyckligtvis händer det väldigt sällan. Även om IBS inte ökar riskerna för mag-tarmcancer, kan det fortfarande ha en betydande störande effekt på din dagliga rutin.

Du känner vanligtvis igen IBS på:
• kramper
• buksmärtor
• uppblåsthet
• förstoppning och / eller diarré

Det är inte ovanligt att personer med IBS upplever både förstoppning och diarré, medan uppblåsthet och flatulens vanligtvis försvinner efter avföring. Symtom på IBS är inte alltid bestående. De kan bli hanterbara eller försvinna, bara för att komma tillbaka i framtiden. För vissa människor betyder IBS dock att man måste leva med obekväma symtom hela tiden.

För kvinnor blir IBS vanligtvis mer framträdande i början av en menstruationscykel. Kvinnor som går igenom klimakteriet upplever vanligtvis färre symtom än de som fortfarande menstruerar. Vissa kvinnor har också rapporterat att vissa IBS-symtom intensifieras under graviditeten.

Symtom på IBS hos män är inte annorlunda än hos kvinnor - ändå rapporterar mycket färre manliga patienter dem och söker behandling.

Smärta orsakad av IBS kommer ofta i form av magkramper. Om du lider av IBS kommer du antagligen att ha minst två av följande symtom också:

• lättnad efter avföring
• förändringar i frekvensen för toalettbesök
• förändringar i din avförings utseende

Din läkare kommer sannolikt att kunna diagnostisera IBS baserat på dina symtom. För att utesluta andra möjliga orsaker kan de också ta några av följande steg:

• För att eliminera risken för matallergier, kommer de att kontrollera om du antagit en ny diet eller om du börjat undvika ut en specifik livsmedelsgrupp.
• För att utesluta infektion, kommer de att göra ett avföringsprov. För att vara säker på att du inte är Glutenintolerant (Celiaki) eller har brist på röda blodkroppar (Anemi) kommer de att ta specifika blodprover.
• Om din läkare misstänker att dina symtom kan orsakas av kolit, IBD (Crohns sjukdom) eller cancer, kan de utföra en koloskopi.

Att ändra sina kostvanor kan underlätta IBS-symtomen. Dessa
förändringar måste dock ske gradvis och övervakas, eftersom symtomändringarna kan
variera avsevärt från person till person.

Även om det inte finns något botemedel mot IBS, kan tillgängliga behandlingar göra mycket för att lindra dina symtom. Inledningsvis kan din läkare instruera dig att anta vissa livsstilsförändringar och föreslå så kallade huskurer innan du blir ordinerad medicin.
Eventuellt behöver du vidta en del livsstilsanpassningar för att lindra IBS.
Förändringar så som:

• upprätthålla regelbunden fysisk träning
• skära ned koffeinhaltiga drycker
• undvik friterad och kryddig mat
• äta mindre måltider
• minimera stress

Vissa örter kan hjälpa till med en rad IBS-symtom (ballongmage, sura uppstötningar, buksmärta, diarré och förstoppning).
Örter som klassas som ”Traditionella växtbaserade läkemedel” (TVBL) har Läkemedelsverket bedömt att vara av god farmaceutisk kvalitet och oskadliga vid normal användning. Legitimerad vårdpersonal kan, inom ramen för sin yrkesverksamhet, informera om traditionella växtbaserade läkemedel som en egenvårdsmöjlighet.

Bra egenskaper hos örter för att lindra IBS:

Anti-inflammatoriska effekt
Inflammation är kärnan i IBS. Därför är örter som hjälper till att bekämpa inflammationer en väldigt viktig komponent. Exempel på antiinflammatoriska örter är; Ingefära, Kalmusrot och Gurkmeja

Karminativ effekt
Med karminativ effekt menas örter som hjälper kroppen att bryta ned och göra sig av med gaser.

Förutom att minska gaser, hjälper dessa örter mot uppblåsthet och smärta. Exempel på karminativa örter är; Kamomill, Pepparmynta och Fänkål.

Lugnande effekt
Stress spelar ofta en stor roll vid IBS, både som orsak och som utlösare. Örter med rogivande effekt kan därför vara hjälpsamma. Exempel på örter med lugnande effekt är; Citronmeliss, Valerina och Rosenrot

Att samordna din kost med IBS kan ta lite tid och ansträngning, men det är ofta värt det.
En bra åtgärd är att minska konsumtionen av mejeriprodukter, fet mat, socker och gasbildande mat tex lök, bönor och kål. Det kan hjälpa att lindra olika IBS-symtom.
Så kallad FODMAP-kost har visat sig lindra symtomen hos en del. FODMAP är en kost där du äter livsmedel som innehåller lite eller inget av de kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner.
Tala med en dietist om du vill pröva att äta enligt FODMAP. 

Om dina symtom inte förbättras med hemläkemedel och livsstilsförändringar kan din läkare föreslå användning av adekvata läkemedelsalternativ.
Det är viktigt att du berättar för din läkare vilka läkemedel du redan tar, inklusive naturläkemedel och receptfria läkemedel. Detta hjälper din läkare att undvika att ordinera något som kan interagera negativt med det läkemedel du redan använder.
Vissa läkemedel ges för att behandla alla symtom på IBS, medan andra, inklusive antibiotika, är fokuserade på de specifika symtomen och ordineras för att kontrollera muskelspasmer, bekämpa förstoppning, behandla depression, lindra smärta etc.

Även om det finns många sätt att behandla IBS, är orsaken till syndromet fortfarande okänt. Möjliga orsaker inkluderar överkänslig tarm eller immunsystemet, medan postinfektiös IBS (PI-IBS) å andra sidan orsakas av en tidigare bakteriell infektion i magtarmkanalen.
Osäkerheten kring orsakerna gör det svårt att förebygga IBS. Men det är känt att de fysiska processerna ofta inkluderar:
• långsamma eller spastiska rörelser i tjocktarmen, vilket orsakar smärtsamma kramper
• onormala serotoninnivåer i tjocktarmen, vilket påverkar rörlighet och tarmrörelser,
• mild celiaki som skadar tarmarna och orsakar IBS-symtom.

I de flesta fall är nyckeln till att hantera IBS-symtom att undvika utlösare, så som,
vissa livsmedel och stress.
Även om vissa livsmedel är vanliga igångsättare för många IBS-symtom, kommer inte alla att ha samma effekt på dig. Håll en detaljerad matdagbok för att lära dig vilka livsmedel som är utlösare i ditt specifika fall.
Att förutse omständigheterna som kan orsaka stress och ångest är också viktigt.
Försök undvik sådana situationer eller utveckla strategier för att hantera negativa känslor som uppstår, detta hjälper dig också att hålla dina IBS-symtom under kontroll.

De automatiska rörelserna i matsmältningssystemet styrs i hög grad av ditt
nervsystem. I en stressig situation påverkas dina nerver negativt, så att vårt
matsmältningssystem tex kan bli överaktivt.
I en stressig situation påverkas dina nerver negativt, så att vårt matsmältningssystem tex kan bli överaktivt.
Med andra ord, om du har IBS kan din tarmrörelse vara alltför lyhörd för även de minsta störningarna i matsmältningssystemet.

I de flesta fall påverkar IBS inte en persons vikt. Men om du inte äter tillräckligt (för att undvika vissa av symptomen, tex kramper efter måltid), kan IBS potentiellt leda till viktminskning.
Om frekvent diarré är ett av dina symtom kanske din kropp inte får alla näringsämnen från maten du äter och orsakar en oönskad viktminskning.

Diarré är ett symptom på en specifik typ av IBS (diarré-IBS eller IBS-D) som främst påverkar tjocktarmen.
Vanliga symtom på IBS som orsakar diarré inkluderar illamående och frekventa tarmrörelser. I sällsynta fall kan IBS med diarré leda till tarmkontrollförlust.

IBS med förstoppning är en typ av IBS (förstoppnings-IBS eller IBS-C) som vanligtvis drabbar ungdomar och unga vuxna, vilket orsakar hård avföring och obehag i buken.